Om att jobba igen..
Ja, vad ska man säga såhär dagen efter årets första jobb på Hus 13 (fästningen) i Varberg? Kan ju börja med att säga att jag började 17.00.. och slutade 05.00. Då förstår ni kanske vad jag menar. Om det fortsätter såhär under hela sommaren kommer jag bli rik..... och död.
Jag kom alltså in vid 17 och häsade på Mange (som jag arbetat med i två somrar nu) och Mattias, min alltid lika karismatiske (NOT!) chef. En hel del nya sevitriser fanns också där, utav vilka den trevligaste hette Sanna och va 86:a som mig. I vilket fall som helst tog jag direkt tag i disken och om jag ska vara ärlig så kändes det typ som att jag aldrig gjort något annat än stått i dirr-rummet. Kvällen kan beskrivas med tre ord:
Jobbigt.
Tristess.
Helvetet!
Först var det lagom mycket disk. Sedan kom en rätt så stor omgång och jag fick slita lite. Det var dock inget mot vad jag skulle få göra senare. Efter den första anstormningen, vilken bara kom från några få gäster, gick alla 130(!) 40-årskalasfirande göbbar och kärringar upp till Eskils källare för att fortsätta festen. Nu följde en timme av tristess då jag bara stod och gjorde absolut ingenting. Sen började helvetet, typ vid 20-tiden. Först kom 130 tallrikar och glas och bestick. Precis när jag (påstressad) blivit klar med dem, vilket jag blev rövigt fort (måste ha varit något slags rekord), kom en lika fet disk till. Jag va dessutom tvungen att åka skytteltrafik mellan restaurangen och källaren längre upp på fästningen så det tog tid. Sedan fortsatte det på detta sättet hela kvällen och jag fick inte en lugn stund. Om jag ska vara ärlig så trodde jag aldrig att jag skulle komma därifrån. Vid 5, när jag äntligen var klar, fans det fortfarande saker att göra, men de två servitriserna som va kvar fixade det själva.
Jag cyklade hem i dagsljus. När jag kom hem durrade jag och käkade ett par marror innan jag la mig vid lite över 6. Gick upp vid lunchtid (för mig) halv 2. Kollade sedan på lite Arsenal (som vann enkelt borta mot Portsmouth med 3-0) och sedan satte jag mig på tåget hit, där jag är nu. Ska kolla på El Classico med MJ snart så jag orkar inte skriva mer nu. En sak kan jag säga iaf; jag är helt förstörd, efter en dag på jobbet (12 timmar). Fortsätter det såhär blir jag som sagt rik då jag igår tjänade drygt 1300 kr. Vi får la se om det ruggiga tempot hålls uppe. Den 16:e är det dags igen.
Ha de!
Dagens låt: Maskinen - Pengar
Jag kom alltså in vid 17 och häsade på Mange (som jag arbetat med i två somrar nu) och Mattias, min alltid lika karismatiske (NOT!) chef. En hel del nya sevitriser fanns också där, utav vilka den trevligaste hette Sanna och va 86:a som mig. I vilket fall som helst tog jag direkt tag i disken och om jag ska vara ärlig så kändes det typ som att jag aldrig gjort något annat än stått i dirr-rummet. Kvällen kan beskrivas med tre ord:
Jobbigt.
Tristess.
Helvetet!
Först var det lagom mycket disk. Sedan kom en rätt så stor omgång och jag fick slita lite. Det var dock inget mot vad jag skulle få göra senare. Efter den första anstormningen, vilken bara kom från några få gäster, gick alla 130(!) 40-årskalasfirande göbbar och kärringar upp till Eskils källare för att fortsätta festen. Nu följde en timme av tristess då jag bara stod och gjorde absolut ingenting. Sen började helvetet, typ vid 20-tiden. Först kom 130 tallrikar och glas och bestick. Precis när jag (påstressad) blivit klar med dem, vilket jag blev rövigt fort (måste ha varit något slags rekord), kom en lika fet disk till. Jag va dessutom tvungen att åka skytteltrafik mellan restaurangen och källaren längre upp på fästningen så det tog tid. Sedan fortsatte det på detta sättet hela kvällen och jag fick inte en lugn stund. Om jag ska vara ärlig så trodde jag aldrig att jag skulle komma därifrån. Vid 5, när jag äntligen var klar, fans det fortfarande saker att göra, men de två servitriserna som va kvar fixade det själva.
Jag cyklade hem i dagsljus. När jag kom hem durrade jag och käkade ett par marror innan jag la mig vid lite över 6. Gick upp vid lunchtid (för mig) halv 2. Kollade sedan på lite Arsenal (som vann enkelt borta mot Portsmouth med 3-0) och sedan satte jag mig på tåget hit, där jag är nu. Ska kolla på El Classico med MJ snart så jag orkar inte skriva mer nu. En sak kan jag säga iaf; jag är helt förstörd, efter en dag på jobbet (12 timmar). Fortsätter det såhär blir jag som sagt rik då jag igår tjänade drygt 1300 kr. Vi får la se om det ruggiga tempot hålls uppe. Den 16:e är det dags igen.
Ha de!
Dagens låt: Maskinen - Pengar
Kommentarer
Postat av: Roysan
Ha ha Jocke, så var det för mig med när jag jobbade på 57 Nord. Vid premiären jobbade jag 14,5 timmar och runt 500-600 gäster och då diskade jag själv. Kan lova dig att det kommer att lugna ner sig. Keep on working.
Trackback
